A Mesa Brasil

A Mesa Brasil, en exotisk restaurang på malmös något mindre exotiska gata, Nobelvägen. Vädret följde samma spår och var sådär svenskt och inexotiskt (google gav mig en träff på det ordet så det är nog rätt). Vid 19-tiden började vi vår gemensamma promenad som tog oss genom kyrkogårdar och andra fält, förbi Sås och krås. Någonstans halvvägs till Lund fann vi det, ett brasilianskt hak med färglada lampor som lyste upp både själ och fönster.

Panelen denna tisdag bestod av tre män, en gubbe, två kvinnor och en hen. Min haksyster Emelie som nyligen flyttat ner till Malmö från Stockholm var med för första gången. Hennes uppgift var att sätta betyg på vaskningsmöjligheterna och misslyckades.

Jag vet inte hur ett hak ser ut i Brasilien, kanske som A Mesa och i så fall har de rätt bra standard där nere i Sydamerika. Jack Vegas finns inte men hur många har sett en brasilianare spela Jack Vegas egentligen, så jag kan ha ett visst överseende med det. Inredningen var genomtänkt, som exempel fanns det en kudde med Brasiliens flagga på. Det kändes som att man var på semester och snart skulle ta på sig sin Gymgrossisten-keps, gå ner till stranden och spänna musklerna. Väl tillbaka till verkligeheten beställde jag in en Sagres Bohemia, trevligt mörkt öl på hela 6,2% för 50 ynka kronor.

Menyn bestod av (inte helt oväntat) brasilianska rätter. Jag beställde en köttgryta med bönor för 95:- medan de andra tog lite dyrare rätter, 135-165:-. Till min besvikelse gillade jag inte alls grytan som var färglös och innehöll nästan uteslutande svarta bönor. De få köttbitarna som fick vara med var goda men det var allt. De andra hakgästerna var å andra sidan mycket nöjda med sina beställningar så jag stal lite rumpstek från Erik och höll med honom om att det var gott.

Anna-Maria svepte i sig det sista ur glaset och började drömma sig bort. Servitören, strand, foppa-tofflor. Vid några tillfällen funderade hon till och med på att ringa sin pojkvän som satt några stolar bort och berätta att hon stannar kvar ett tag till för att "hitta sig själv". Hon kände uppenbarligen också av den exotiska semesterstämningen i lokalen. Johan som är heterosexuell tittade istället på tavlorna och konstaterade att många av motiven var ledsna människor förutom hon som hade en fisk mellan benen, vad han vill ha sagt med det är och kommer förbli oklart.

Jag kan tänka mig ett återbesök till A Mesa men då tror jag det blir på en dyster vintertisdag för att låtsas att jag är på semester. Jag kommer dock att beställa in något annat, kanske den brasilianska fisken. Om du som jag, inte tokgillar svarta bönor så rekommenderar jag att ta någon av de andra rätterna, vilken som helst.

Efter en haktisdag kan man med fördel gå vidare till Moriskan och lyssna på lite live-musik. Denna kväll överraskades vi av ett oannonserat uppträdande av Mathieu Pesqué, fantastisk kväll.

Miljö: 4
Mat: 1-4 beroende på vad man beställer
Dryck: 3
Personal: <3
Pris: 3
Hakkänsla: 1

Anton

Tillbehören till rumpsteken var magiska.

Erik Erle

MYCKET trevlig personal.

Anna-Maria Liljestrand

Va!?

Emelie Antonsson

Söder om Småland

Bartendern står med en penna i handen och funderar över kvällens bokningar. In i lokalen kliver två medelålders män in, bartendern lyfter blicken och hälsar de båda välkomna med en liten nickning. De båda herrarna går fram till bardisken och växlar några ord med mannen bakom baren. Han tittar ut över lokalen och funderar en stund innnan han sträcker ut armen med riktning mot ett ovalt bord i mitten av rummet. Någon minut senare går de båda herrarna med var sin öl i handen och sätter sig.

Stycket ovan innehåller några fel. De två männen är jag och Anders och är inte alls i medelåldern utan snarare 25-30. Det andra felet är att vi är på en restaurang som jobbar med bokningar på en tisdag. Nåväl, restaurangen heter Söder om Småland och ligger precis där man tror, se bild nedan för mer utförlig beskrivning. Vi gick dit i hopp om att hitta ett nytt hak men det enda vi fann var en fräsch restaurang, vilken besvikelse. Trots (eller tack vare) det så var vi näst intill fulltagliga, sammanlagt 12 personer under kvällens gång. Verkar som att nyårslöftena om träning äntligen börjar tummas på, ett välkommet vårtecken.

Söder om Småland är en mycket fräsch restaurang med spännande inredning med både vrår och balkong. Enligt Kragballe spelades brokeback mountain in just på den balkongen, har inte haft tid att kolla upp källreferenser men när det gäller sådana filmer så litar jag på honom. Det som Söder om Småland ändå måste hyllas för är deras enastående ölsortiment, tio olika öl på fat och vi pratar inte falcon eller staropramen utan öl som Leon och K:rlek från Mikkeller, en av mina absoluta favoriter. Känner mig oerhört romantisk när jag dricker den. Priset då undrar ni - jodå säger jag. 60-70 kronor för en kvalitetsöl på fat som på många andra ställen kan kosta upp emot 90:- per flaska.

Menyn är en väldigt avskalad sådan och byts ut varje månad. Lättare smårätter samt två huvudrätter, månadens huvudrätter var Lamm med purjolök och päron och en vegetarisk tallrik bestående av en klick rabbemos med svamp och smördeg. Jag hade privilegiet att smaka dem båda och de höll väldigt hög klass smakmässigt.

Sune tackade för sig och sa att trots hans hårda yttre delar var han väldigt svag inombords och därför var tvungen att gå hem. Jag samtalade med Kragballe och Johan och vi var överens, vi var förtjänta av en bonusöl utöver de två ordinare hakölen. På Söder om Småland är det inte bara trevligt att dricka öl utan också att beställa, det är som en fiskedamm utan skynke. Personalen är kunniga och tar gärna en diskussion om varför en viss öl måste drickas, mycket uppskattat.

Trots att Söder om Småland ligger vägg i vägg med Azalee har de inget gemensamt, inga Jack Vegas maskiner eller fulla stammisar. Maten var trevlig men när jag kommer tillbaka är det inte för att äta utan att frossa i lyxöl.

Miljö: 4
Mat: 4
Dryck: 5
Personal: 3
Pris: 2
Hakkänsla: 1-

Anton

Yaaaaiiiee

Anna Frostmaestro

Jag uppskattar gamla damer som tar snedsteg.

Anders Tidveg

Bonusöl är det bästa som hänt mig.

Johan

Lilla Köket

Ett nytt år står framför oss, 2013 med sina små armar omfamnar oss och viskar i våra öron - "gå till ett tyskt hak!". Varför inte tänkte jag och meddelade mina hakkollegor att vi går till Lilla Köket och ser vad det kan ge. Till min förskräckelse var det cp-stört många som inte kunde vara med just ikväll, det pratades om träning och andra taffliga nyårslöften. Till slut blev det bara de hårdaste utav hårda män kvar, jag själv, Johan, Sune och Sillen.

Som så många andra hak som håller till i centrala Malmö så är Jack Vegas-maskinerna fåräknande (=0). Men som man brukar säga, det man inte har i Jack Vegas-maskin tar man igen i schnitzel. Är det schnitzlar stora som tillplattade elefantpungar du är ute efter så är Lilla Köket något för dig.

En schnitzel kunde beställas mot ett aningen dyrt hakpris, runt 130 kronor beroende på variant. Ölen däremot höll sig under smärtgränsen. 49 kronor för en stor Weltenburger Pilz och 45 för en liten av densamma. Serveringen av ölen var till stor belåtenhet, alla fick en sådan där liten tysk balettklänning runt foten av sina glas av samma märke som ölen, små detaljer som uppskattas. I menyn fanns det ett helt kapitel om varför man skulle dricka Weltenburger så jag brydde mig inte ens om att se över mina alternativ. Sune som redan druckit 2013 års alkoholranson beställde en Cola.

Jag frågade Sillen som inte äter fisk om detta kunde vara Malmös bästa schnitzel. Jo det kan nog stämma sade han. Johan var dock inte lika övertygad, han beställde en schnitzel med zigenarsås vilket han enligt egen utsago smakade lite saggigt. Sillen såg att Johan var lite ledsen och försökte göra honom gladare genom att dela med sig av sina bästa tips - Ha sex på jobbet för då får du betalt för det.

För att inte sjunka för lågt i vår konversation försökte jag byta samtalsämne genom att börja prata om vilken fantastisk lokal Lilla Köket har, med utsikt över både vatten och väg. Tillsammans satt vi och blickade ut genom fönstret och vi hade en fantastisk stund tillsammans. Den som känner mig vet att jag är väldigt stressad och energisk, men här kunde jag verkligen slappna av och bara vara. Personalen då? Var till en början lite arg men när hon väl insåg vilket fint gäng vi var så mjuknade hon och i slutet agerade riktigt trevligt, trots sin tyska brytning.

Jag är fortfarande väldigt kluven över om man ska betygsätta Lilla Köket utifrån svenska eller tyska hakstandarder. En snabbfråga på google translate gav svaret att enarmad bandit på tyska heter Automat vilket inte bringade någon större klarhet. Huvudsaken var ändå att jag lämnade med ett leende på läpparna. En liten nackdel att komma ihåg är dock att de stänger 20:36 på måndagar och tisdagar.

Miljö: 4
Mat: 4
Dryck: 3
Personal: 3
Pris: 3
Hakkänsla: 1

Anton

Jag längtar till jobbet imorgon.

Johan Lindahl

Jag känner mig som en SAP-konsult

Jimmy-Sune Andersson

Din öl häcklar min öl.

Mario 'Sillen' Berlusconi